Rapport från Extrakongressen

Nu sitter jag och summerar helgens Extrakongress.

I måndags hade vi delegationsträff. "Vi" står i det här fallet för Stockholms län. Vi delgater var en brokig skara människor, precis som det ska vara.

Kongressen inleddes i fredags kl 13. När över 300 människor sjunger "Arbetets söner" då är det nästan så man får ståpäls! Jag kände ju inte så många av delegaterna, bara två, så förstå min lycka, när vårt oppositionsråd Camilla Janson ringde mig och berättade att hon blivit inkallad för att tjänstgöra.  Hon är en god vän och en otroligt duktig politiker som kommer att göra bra ifrån sig som vårt nya oppositionsråd!!
Vi var fyra sossar som tog tåget in till stan på fredags förmiddagen. Två åhörare och så vi två delgater. Vi gick och åt lunch innan det var dags att ta oss till Stockholm Waterfront Hotel.

Mona höll ett inledningsanförande som var så bra! Det var nog, rent tekniskt ett av hennes bästa tal, tycker jag.
Det var många som höll tal under dessa tre dagar. Kvaliteten var minst sagt varierande...... Jag hade inte kommit på något slagkraftigt att säga, så, jag var aldrig upp i talarstolen.
Jag kan upplysa om att KK fått en ny innebörd. Det betyder KrisKommissionen. Det blev mycket mummel och fnissnigar när det lanserades......

Camilla och jag satt så till att vi var i tv flera gånger, så nu är vi kändisar, bara så att ni vet!

Den här kongressen var ju en annorlunda kongress, för det var bara några val som skulle göras, sen var det debatt utan yrkanden som gällde hela tiden. Valen var ju Håkan som vår nye partiordförande, val till partistyrelsen och till verkställande utskottet.  Det innebar att man kunde röra sig fritt i byggnaden under den mesta tiden. Vi hade ett delgationsrum där många satt med sina datorer och där var vi till och från.
Sen fanns det en stor utsällningshall där folkrörelseanknutna företag var representerade. Det fanns en hel del andra utställare också, som vill påverka oss politker på ena eller andra sättet. Så en hel del pennor och annat smått och gott fick jag med mig hem.

På fredagkvällen åt vår delegation middag i Stadshuskällaren. Vi fick så god mat, rårakor med löjrom, creme fraiche, gräslök och rödlök till förrätt. Till varmrätt så fick vi kalvrullder, potatismos och inlagd gurka. Efterrätten var glass i någon form. Jag och Camilla satt tillsammans med Anders Johansson från Sigtuna och Ilja Batljan från Nynäshamn och hade en mycket trevlig kväll.

Lördagen inleddes kl 9.50 av Håkan Juholt.  Vilken man! En mycket god talare. Han höll sitt linjetal och och vi satt still utan att ens skruva på oss! Efter så hördes flera kommentarer, typ: "Det kändes inte som en helt timme"
Han var både rolig och allvarsam. Just humor värderar jag väldigt högt. OCH att han verkar ha självdistans och inte är en märkvärdig människa. Just dessa människor har jag så svårt för, sånna som tror att dom är förmer än någon annan.
Mona blev avtackad ordentligt! Många tal hölls, många vackra ord sades och många tåtar föll, både på Mona och på oss som stod upp i bänkarna och klappade händerna åt vår första kvinnliga partiledare, som inte hade en fair chans att lyckas. Många dömde ut henne från början och det är tråkigt att höra att så många av våra partikamrater, främst män, baktalade henne kraftigt. 
Marit Bergman spelade gitarr och sjöng och Ricard Wolf med en dragspelare sjöng en omgjord Edit Phiaf sång, den ni vet som börjar, "Nej, åter nej, nej jag ångrar ingenting alls" Presneter i form av paket förekom inte, utan det skall hållas seminarium med teman som Mona särskilt engagerat sig i.
På kvällen så var det Kongressfest, stående sådan med mingeltallrik. Musiken var levande och det var ett band som kommer från Järfälla. Som goda kongressdelegater åkte vi hem redan vid 23.30. Vi skulle ju upp tidigt och dessutom så fick vi ju ställa fram klockan på grund av sommartiden.

Söndagen började redan 8.30. Detta för att det var så många talare anmälda. Presidiet valde också att korta ned talartiden från tre minuter till två. Det var svårt att hantera för många. Oj, vad dom pratade fort på slutat av sin tid, när lampan tändes i talarstolen, som upplyste om att "din tid är snart ute".
Både lördagen och söndagen åt vi i delgationen lunch på Wagamama. Det var god mat! Men, ville man äta med bestick, så fick man resa sig och hämta det för i dukningen ingick bara pinnar. Det fanns inte ens sked till kaffet.
Kongressen avslutades med avtackningar och vi tog 14.45 tåget hem trötta, men väldigt nöjda. Stackars Camilla var så förkyld och igår eftermiddag kunde hon bara viska. Undrar om hon kan prata idag?

Jag är så glad att jag blev framröstad för att få vara med om denna spännande kongress. Tack, alla ni som röstade på mig och tack Camilla för trevligt sällskap under en spännande helg!

Må väl!