Idag är det halvmåndag!

För, igår så hade jag en halv semesterdag...

Vi var på Tyrol i söndags kväll och såg och lyssnade på en hyllningskonsert till Blues Brothers. Jag, som bara gillade dansband och Jerry Williams, har blivit ett stort (ha, nu var jag tvetydig och putslustig) Bluesfan sen jag träffade min gubbe.
Vi var med några vänner och efter konserten så gick vi till vårt hotell. Jo, vi unnade oss lyxen att sova kvar i Stan. Vi bodde på Melody, som ligger mittemot Grönan och vägg i vägg med ABBA museet. Så, när vi ändå vaknade så nära, så gick vi in på nämnda museum. Och se, där var min ungdom!! Det blev verkligen  en djupdykning i nostalgi. Och ändå, så äger jag inte en enda ABBA skiva. Men, dom spelades ju hela tiden, överallt.
Sen gick vi till Blå porten och åt lunch. Där träffade jag en pensionerad tjänsteman från kommunen. Han arrangerade resan som vi gjorde till Norge. Det var verkligen roligt att träffa honom.

Två saker gjorde mig beklämd i går. Det första var en äldre man som såg lite förvirrad ut vid toaletterna på Blå porten. Han hade inte hunnit in på toan...... Sen gick han och hans sällskap framför oss en bit på väg mot vår bil och han blev bara blötare och blötare längs benen. Varför ska människa behöva bli så förnedrad? Och, hemska tanke, det kan vara jag om 20 år......

Det andra som gjorde mig beklämd var en film som kvinnojouren Anna kom och visade för Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartister. Det var vi som sitter i socialnämnden från dessa partier som pratat oss samman och bjudit in kvinnojouren och våra partikamrater. Jag minns inte vad filmen heter, men budskapet var väldigt tydligt "Våldet går inte i pension!!!"
Det var två äldre kvinnor som berättade om sina liv som misshandlade, det var kvinnor från kvinnojourer, sjukhuspersonal, forskare m fl. Känslan när man känner igen signaler och tecken, den är otäck!
Vi hade mycket bra diskussioner efter filmen, det verkade som om ingen riktigt ville resa sig och gå, alla var gripna av filmens innehåll.
Dessa kvinnor, deras ansikten, berättelserna och rösterna sitter kvar i mitt huvud idag också.

Nu är det som vanligt igen, halvdagen går mot sitt slut och då börjar fritidspolitikerns vardag, så nu sticker jag iväg på ett kvällsmöte.

Ha´re!!!!

Budget!

Jaha ja. I går blev det tomt. Tomt och innehållslöst. Från att ha varit så hektiskt, så jag undrade ibland om jag skulle hinna andas till att bli helt stilla.
Det var kommunstyrelse igår och vi lämnade in vårt budgetförslag.
Det har vi jobbat med hela dagar, långa kvällar och Camilla och Catha även hela söndagen.
Jag är full av respekt för det jobb som Roffe, Camilla och Catha la ner sista natten!
Hoppas att ni tre får en skön helg!

Det är en budget i balans. Inriktningen på vår budget skulle vara jobben, jobben och jobben.
Jag skriver skulle, för det fanns ju en och annan överraskning i borgarnas lunta. Det mest spektakulära är detta:
Förskolorna i vår kommun har öppettider mellan 06.30-18.30. Dessa tider vill de styrande borgarna ändra till 07.00-17.00
När jag jobbade inom äldreomsorgen i vår kommun så började jag kl 07.00 och jobbade vissa kvällar till kl 18.00
Då hade jag mitt jobb 6 minuters gångväg från förskolan. Tänk den som jobbar inne i Stockholm? Hur ska man få ihop sitt liv som småbarnsförälder.
"Lämna in ett intyg på att du har dessa tider så kan  vi göra avsteg från våra tider, säger borgarna."
Vem ska skriva intyget och vem ska sitta med makten och bevilja mig och mitt barn barnomsorg på tider som egentligen inte finns?
Jag tror inte att det finns en enda förälder som kommer med sitt barn till förskolan kl 06.30 om man inte måste för sin försörjnings skull!

Nej, kära innevånare i Upplands-Bro. Gå ner i arbetstid så att du kan ta hand om ditt barn, är nog uppmaningen från de styrande!

Många, som redan nu har sin ekonomi ansträngd, kommer att bli tvungna att begära försörjningsstöd pga utebliven inkomst pga förskolans öppettider.

IDIOTI om man frågar mig!
Fast, nu är det ju ingen som har frågat mig, så, jag går väl och lägger mig.
Ha´re och God natt!

Höst!
Träden släpper sina gula löv, ett i taget i ett stilla regn. Lite vemodigt, men, samtidigt mysigt. Jag minns när jag var liten och vi kastade oss i lövhögarna. Nu fick jag ett starkt minne som ni får ta del av...
När jag gick i småskolan, så fick vi, antingen vi ville eller inte duscha och bada bastu varje fredag i brandstationen som låg bredvid Härneviskolan. Killarna badade på fm och då var skolvaktmästaren Åke vakt.
När vi tjejer badade på em, så var hans fru Karin vakt. Det behövdes, för så fort vi kom ner i duschrummet så satte vi på alla takduscharna, fyllde några plastbyttor som fanns för att ha när man tvättade sig, satte de fulla plastbyttorna över golvbrunnarna så att vattnet steg på golvet och så satte vi oss i tomma plastbyttor och försökte åka båt i vattnet. Tant Karin kom ju alltid på oss och tog bort byttorna, men, det var kul och spännande.

När det fanns snö ute, så kunde man springa ut från duschrummet och rakt ut på tomten bakom brandstationen och rulla sig i snön. Killarna gjorde det ofta, vi tjejer var inte lika modiga. En gång när killarna hade rullat i snön, så hade Sören skurit sig på rumpan på något vasst. Oj, vad det var spännande att titta på blodfläckarna i snön!

Detta dök upp med anledning av att kasta sig i lövhögarna.....

Torsdag och fredag ska jag på Äldreomsorgsdagarna i Älvsjö. Det brukar vara intressant. Den här gången får jag sällskap av Marlene från Kd och det ska bli skoj, vi har ju ett förflutet tillsammans.

I går knackade vi på 150 villadörrar i Bro. Det var jättekul! Många bra samtal genomfördes och 2 nya medlemmar fick vi. Nu är Höstkampanjen över för denna gång och nästa höstkampanj är valrörelsen! Det ska bli så spännande och roligt. För kul, det har vi i vårat gäng. Det är så sköna personligheter och en härlig blandning.

Näe, nu ska jag snora vidare.

Ha´re!